Sjukdomar och skador

Ett djur som är sjukt, skadat eller visar andra tecken på ohälsa måste snarast få nödvändig vård. Kontakta en veterinär om du märker att någon av dina gerbiler inte mår bra.

Tecken på sjukdom
Avvikande beteende kan vara tecken på sjukdom.
Vid akut sjukdom som infektion kan gerbilen vara slö, kanske kall och mest vilja sitta i ett hörn för sig själv. Är gerbilen blöt och/eller kladdig i baken kan det vara diarré eller livmoderinflammation hos hona. Är gerbilen blöt under magen kan det vara urinvägsinfektion pga bakterier i urinen och/eller urinsten.
Tecken på kronisk sjukdom kan vara avmagring (kolla tänderna!), uppsvullen buk, sår eller knölar. Onormalt långa klor kan vara tecken på avbrutna framtänder.

Första hjälpen vid sjukdom och skador
En sjuk gerbil behöver energi + vätska + värme. För att få energi krävs lättillgänglig och lättäten mat som t ex barnmat, vetegroddar serverade på burgolvet bredvid gerbilen. Normalt får gerbilen vätska genom att dricka vatten. Ge en bit gurka eftersom det kan vara för jobbigt för en sjuk gerbil att dricka. Extra värme ordnar man med en lampa eller en speciell värmematta under buren, men det ska bara finnas extra värme i ett hörn annars kan det bli för varmt i buren.

Förebyggande åtgärder
God hygien är viktigt för att undvika att sprida sjukdomar både från människa till gerbil och från bur till bur. Handtvätt före man handskas med gerbiler är en bra rutinåtgärd. Har man sjuka gerbiler ska man också tvätta händerna mellan burarna och även använda handdesinfektionsmedel (Alcogel, finns på apoteket) om det kan vara en smittsam infektionssjukdom. Om man är förkyld bör man helst hantera gerbilerna så lite som möjligt, men måste man så ska man minimera risken för att smitta gerbilerna genom handtvätt och handdesinfektion.

Typiska sjukdomar och skador hos gerbiler

Tumörer
Liksom andra djur kan gerbiler drabbas av tumörer och eftersom de har en snabb ämnesomsättning kan vissa tumörer växa snabbt. Många tumörer går tyvärr inte att bota utan gerbilen måste få somna in hos veterinär, men följande tumörer kan gå att bota om man uppsöker veterinär i tid.

Doftkörteltumör
Doftkörteln är det hårlösa område som gerbilen har på magen. Eftersom det speciellt hos hanar är relativt vanligt med tumörer på doftkörteln bör man från ca 1 år ålder regelbundet kontrollera om gerbilen har en knöl eller ett sår på eller brevid doftkörteln. Hittar man det ska man kontakta veterinär eftersom det är troligt att tumören behöver opereras bort snarast möjligt.

Vårtor (papillom)
Papillom är en sorts tumörer orsakade av virus och ser ut som en hudfärgad lite ojämn knöl som ser ut att sitta på ett litet skaft. Papillom är ofarligt men eftersom det ofta växer in blodkärl i knölen kan det blöda mycket om det blir ett sår på papillomet. Om papillomet är stort eller sitter så att det besvärar gerbilen bör det brännas eller opereras bort hos veterinär. Ibland kan dock papillom försvinna av sig själv. Eftersom papillom orsakas av virus kan det smitta andra gerbiler och man måste därför tvätta, och helst också använda handdesinfektionsmedel, för att undvika spridning till andra burar.

Andra sjukdomar som är relativt vanliga hos gerbiler

Urinvägsinfektion, njursten och urinsten
Kontakta veterinär om gerbilen verkar ha svårt att kissa, har blod i urinen eller är blöt på magen. Kontakta veterinären.

Dålig njurfunktion och njursvikt
Kan förekomma hos framförallt äldre gerbiler och liknar symtomen liknar dem som man kan se vid en del inre tumörer, dvs avmagring, dålig aptit och trötthet. Ibland dricker även gerbilen mer än vanligt. Kontakta veterinär.

Luftvägsinfektion
Gerbilen verkar trött och ofta kan man höra ett klickande ljud när gerbilen andas. På vuxna djur kan man ibland se att andningen är djup och ansträngd. Kontakta veterinär eftersom gerbilen kan behöva antibiotika. Se till att gerbilen har tillgång till vatten och lättäten mat samt värme.

Hjärtsvikt
Drabbar framförallt äldre gerbiler och ger vatten i lungorna. Kan vara svårt att skilja från en luftvägsinfektion eftersom andningen påverkas vid hjärtsvikt. Ofta brukar man dock kunna känna att hjärtat slår hårt. Kontakta veterinär.

Diarré
Kan bero på för mycket färska grönsaker, rubbning av tarmfloran, stress eller i vissa fall bakterieinfektion. Sluta ge grönsaker och låt gerbilerna bara få tillgång till torr mat. Kontrollera att vattenflaskan fungerar. Ge helst även ZooLac, en liten klick förs in i gerbilens mun med hjälp av en tops 3-4 gånger dagligen. ZooLac är en fet pasta som innehåller bra bakterier som kan återställa en rubbad tarmflora. ZooLac finns hos välsorterade zoobutiker eller hos veterinär. Dela inte på burkompisar men sätt buren i karantän i ett annat rum om du har fleran gerbilburar. För att minska risken för smitta är det mycket viktigt att du tvättar och desinficerar händerna innan du rör vid gerbiler i någon annan bur. Kontakta veterinär om diarrén inte har försvunnit inom 24 timmar eftersom det då kan vara en bakterieinfektion som behöver behandlas med antibiotika.

Avbrutna tänder
Om en gerbil tappar vikt snabbt och blir mager ska man kontrollera tänderna. Titta på tänderna och se efter om gerbilen kan gnaga på en kartongbit. Oftast är det övertänderna som har gått av och då blir undertänderna för långa och gerbilen kan inte äta ordentligt. I så fall måste de förvuxna tänderna klippas om gerbilen inte ska svälta ihjäl. Kontakta därför veterinär så fort som möjligt för att få hjälp med tandklippningen. Gerbilen behöver lättäten mat som barnmatspuré och vetegroddar.
Om tandanlaget inte är skadat växer de avbrutna tänderna ut snart igen så bettet blir som vanligt igen men ibland är tandanlaget skadad eller tänderna defekta och då får man fortsätta att klippa tänderna ca var fjortonde dag.

Röd nos (nosdermatit)
Gerbilens snuva är rödfärgad och ibland kan en röd nos bero på snuva pga irritation eller förkylning och då kan det räcka med att torka nosen och byta till ett dammfritt strö samt ta bort sandskålen.
I vissa fall kan dock en röd (inflammerad) och irriterad nos bero på bakterieinfektion och/eller svampinfektion. Då blir nosen hårlös, irriterad och kanske sårig. I dessa fall ska man kontakta veterinär för att få rätt medicin. I sällsynta fall kan inflammationen bli så kraftig att nosen svullnar igen och gerbilen får svårt att andas, andningen är visslande. Kontakta i så fall genast veterinär!

Rinnande öga
Eftersom gerbilens tårvätska är röd kan det se ut som om gerbilen blöder från ögat. Så illa är det dock oftast inte utan det är tårvätska som kommit utanför ögat och det kan bero på irritation pga dammigt strö eller sand men ibland även på att gerbilen har fått en ögoninfektion. Tvätta försiktigt med steril koksaltlösning från engångspipett eller med ögonvatten (finns på apoteket) och byt till dammfritt strö och ta bort sandskålen. Om ögat fortfarande rinner eller är svullet efter ett dygn kan det vara en ögoninfektion. Kontakta i så fall veterinär för att få lämplig medicin.
I vissa fall kan rinnande ögon bero på en luftvägsinfektion. Om gerbilen samtidig andas med ett klickande ljud eller andas tungt ska man därför genast kontakta veterinär.

Epileptiskt anfall (EP-anfall)
Drabbar oftast unga djur. Gerbilen verkar ovanligt lugnt och frånvarande under en kort stund, kan vara så kort att man nästan inte lägger märke till det. Även stereotypa rörelser som viftningar med svans och öron kan förekomma. Efter ett EP-anfall ska djuret vila, så ställ om möjligt buren på ett lugnt och mörkt ställe.EP-anfall kan bero på stress av något slag som att man hanterar djuren ovanligt mycket, ovan omgivning, höga ljud etc. Ställ inte gerbilburen i närheten av TV, musikanläggning eller dator!Om gerbilen bara får ett eller ett par enstaka anfall som ung behöver man inte bekymra sig över det. Om den däremot får anfall ofta, det är kraftiga och långvariga anfall, kanske t o m med kramper och det fortsätter även när gerbilen blir äldre bör man inte avla på detta djur eftersom det kan finnas en viss ärftlig tendens att få svåra EP-anfall.

Är du veterinär och vill ha mer information om sjukdomar hos gerbiler och läkemedelsbehandling? Kontakta i så fall SGF på e-mail halsoradet@gerbilforeningen.se

© Text Helén Wiklund